Som en tandemcykel...



Vi var som en tandemcykel du och jag.

Vi fanns alltid där för varandra, sammansvetsade i stål.

Vi var varandras största styrka och svaghet och vi bar varandras vikt.

Vi skulle inte ha fungerat utan varandra, du var jag och jag var du.

Sedan när vår kärlek rostade då visste vi åtminstone att vi alltid skulle ha varandra. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0