Sagas Värld

Det känns som en evighet sen du lämnade mig fast det bara var några minuter sedan.
Minuter blir till timmar och timmar blir till år när du inte är nära.
Jag fryser, huden knottrar sig, luften är så mycket kallare nu när du inte är här.
Världen känns lite större, lite mer skrämmande, lite mörkare än för bara en stund sedan då du satt bredvid mig.
Jag sitter spänd, stolen är hård under mig och kroppen värker. Men jag vill inte röra mig förrän du kommer tillbaka.
Det känns som en kniv river i mitt hjärta då jag försöker förstå det du sagt. Hjärnan arbetar på högvarv.
Vart är jag? Händer det här verkligen? Vart är du?
Jag trodde vi var som pingviner du och jag, att vi skulle hålla ihop för alltid. Ska vi inte det?
Jag rör lite på mig, tittar på klockan. Det har gått en kvart.
Det är då det släpper och jag inser att du är borta. Du kommer inte tillbaka. Inte någonsin...
Sedan dränker jag mig själv i mina tårar.